nitton.
lite deep stuff såhär på morgonkvisten
när ska jag någonsin förstå mig på
Heinz nya "smarta" ketchupflaska?
som bara sprutar ketchup överallt förutom där man verkligen vill ha den.
som på korven.
eller på makaronerna.
jag vill inte ha ketchup på min jeansskjorta.
den ska vara blå.
inte röd.
när ska jag någonsin förstå mig på
grejen med mittbena?
det är ju bara skönheter som anna som kan ha det.
otroligt svårt att bära upp mittbena tydligen.
själv ser jag ut som en tönt från 80-talet.
när ska jag någonsin förstå mig på
män?
eller snarare, när ska jag och min kompanjon mette någonsin förstå oss på
män?
de är ett ytterst besvärligt folkslag.
de måste komma från
en annan planet.
en annan galax.
där man inte har någon känsla för...
känslor.
när ska jag någonsin förstå mig på
lidingö?
där jag har spenderat hela min uppväxt.
det är ett under
att jag inte har blivit en av dom.
att jag inte har blivit smittad.
fast vem vet?
syndromet kanske är som en sån där sjukdom som man har jättelänge utan att veta om att man har den.
och så plötsligt en dag:
BAAM!
beskedet fastställt.
du är smittad.
och jag lovar, det är säkert en sån där hemsk sjukdom dom inte går att bota.
som AIDS.
jag är körd.
när ska jag någonsin förstå mig på
den tornadon jag är i just nu?
när ska jag någonsin förstå mig på
en saknad som inte går att förneka?
när ska jag någonsin förstå mig på
mig själv?
/ knas.
när ska jag någonsin förstå mig på
Heinz nya "smarta" ketchupflaska?
som bara sprutar ketchup överallt förutom där man verkligen vill ha den.
som på korven.
eller på makaronerna.
jag vill inte ha ketchup på min jeansskjorta.
den ska vara blå.
inte röd.
när ska jag någonsin förstå mig på
grejen med mittbena?
det är ju bara skönheter som anna som kan ha det.
otroligt svårt att bära upp mittbena tydligen.
själv ser jag ut som en tönt från 80-talet.
när ska jag någonsin förstå mig på
män?
eller snarare, när ska jag och min kompanjon mette någonsin förstå oss på
män?
de är ett ytterst besvärligt folkslag.
de måste komma från
en annan planet.
en annan galax.
där man inte har någon känsla för...
känslor.
när ska jag någonsin förstå mig på
lidingö?
där jag har spenderat hela min uppväxt.
det är ett under
att jag inte har blivit en av dom.
att jag inte har blivit smittad.
fast vem vet?
syndromet kanske är som en sån där sjukdom som man har jättelänge utan att veta om att man har den.
och så plötsligt en dag:
BAAM!
beskedet fastställt.
du är smittad.
och jag lovar, det är säkert en sån där hemsk sjukdom dom inte går att bota.
som AIDS.
jag är körd.
när ska jag någonsin förstå mig på
den tornadon jag är i just nu?
när ska jag någonsin förstå mig på
en saknad som inte går att förneka?
när ska jag någonsin förstå mig på
mig själv?
/ knas.
Kommentarer
Postat av: Anna
du skriver underbart.
och tack, eller nåt. dagen till ära iklädd mittbena.
kom hit snart.
Postat av: mette
deep tuff shit my dear!
Postat av: acko
dry your eyes cause soulmates never die
Postat av: angel
män går inte att förstå, så är det bara!
men som tur är så finns det broms mediciner mot aids så lite hopp finns det i alla fall <3
Trackback