tjugo.
mellan hans knutna kraftiga händer satte de en azalea.
den blomma som morfar alltid hade gett mormor vid passande tillfällen.
den blomma som alltid kommer att vara morfars blomma.
där låg han.
liksom nöjd med livet han levt.
nöjd med det han presterat.
nöjd med den han har varit.
dom där händerna har aldrig slagit någon.
sa mormor.
/knas.
Kommentarer
Postat av: Adrian
Efter begravningen kan allt bara bli bättre katta!
Postat av: Anna
hjlälp, jag rös i hela kroppen när jag läste. puss.
Postat av: Anonym
Vad fint du skriver älskling
Trackback
